Dagens tema är att vara besatt av något. Det verkar ligga i vår natur som människor.
Jag har bara varit besatt två gånger i mitt liv! Ja, iallafall två gånger som jag vill dela med mig av här höhö.
Den första saken jag blev besatt av är den exotiska frukten MANGO. Jag bara älskar den och kan äta kilovis per tillfälle av den.
Nu har jag blivit besatt igen och även detta är på ett ofarligt, hälsosamt sätt, fast jobbigt. Jag kände att jag började bli lite krasslig häromleden och jag har hört och även själv erfarit att man kan lindra eller rent av skrämma bort en elakartad förkylning med detta husmorsknep...
Nämligen att trycka vitlök. Mitt personliga knep är att äta en finhackad klyfta rå vitlök på mackan morgon och en på kvällen. Nackdelen är att man förvandlas till en vandrande stinkbomb och det är lite därför jag vill uppmuntra fler att köra denna metod. För om man själv stinker känner man inte av andras stank.
Titta vilken vacker klyfta..
Gotte.
Gudomligt..
Alltså, har ni inte provat så gör det redan idag. Ge den här "medicinen" en ärlig chans.
Jag har experimenterat lite och de som är lite känsliga för smaken kan förena både nytta med nöje.
Giffel+vitlök=vitlöksgiffel=överjordiskt gott
Jag märkte att det funkar bäst att öppna giffeln och lägga vitlökshacket inuti, annars finns stor risk att man spiller ut den dyrbara medicinen. Fy i he... vad gott jag tyckte detta var. Prova!!
Tänk också på att vitlök är multifunktionell för den stöter även bort vampyrer. Den skadar tyvärr inte dem men man kan hålla dem lite i schack.
Om man nu inte är ett Twilight-fan och vill locka till sig de sexiga (?) vampyrerna.
(bilden är lånad från Wikipedia. Fotograf: Justin McIntosh)
Nu är det dags att efter en liten "blogg-semester" börja igen.
Medans jag bloggar har jag en avföringsliknande smet i mitt ansikte. Man måste ju pyssla om sig ibland.
Den här masken var nice. Det var en värmande mask, hur det nu går till? Tony sa att det var att kemikalierna som reagerade med varandra. Jag vet inte vad jag vill tro, men detta var nog dagens händelse för mig.
På tal om händelser så var det personalfest i fredags och det var en U-N-D-E-R-B-A-R fest! Jag har inte tränat mina magmuskler på väldigt länge, men en lyckad fest kan riktigt göra susen.
Sötnosen Petra och jag drog igång rejält på bussen dit, utan så mycket sprit i kropparna. (Vi är bara som vi är)
Petra är en fiffig flicka. Hon hade allt viktigt samlat i sin cigg-ask. (trodde hon ja)
Detta triggade såklart mig, för jag brukar aldrig veta när man ska sluta. Det finns liksom ingen off-knapp på min rygg. Men det är därför allt brukar blir så himla skoj!
Jag tyckte iallafall att det saknades en del saker i asken och det var nu som "Fest-Överlevnads-kitet" började ta form.
Läppstift, tändare, en stor fet tampong och 2 cigaretter.
Läppstift, tändare, en stor fet tampong, 2 cigaretter, nagelklippare och citrondoftande våtservett (som alla trodde var en kondom btw).
Ja jag visar inte samtliga steg för då somnar ni. Här är det kompletta överlevnadskitet och alla älskade det. ALLA!
Alla ville posa med det och många stoppade tandborsten i munnen. (en tandborste som tillhör mig råder jag er att inte stoppa i munnen)
Kitet utvecklades under kvällen och vissa saker byttes ut och lades till...
Har man stora finnar/innebrännare så kan man dölja dem genom att göra dem till födelsemärken kom jag på.
Jag och Angelica poserar med vår kedjemustasch.. Jag valde ut de mest normala bilderna som vi tog för att inte skada er för mycket. De andra går knappt ens att ha kvar i mobilen. (Angelica förstår)
På bussen hem med "Mitt lilla hjärta".
Lägg märke till att mina naglar växte under kvällen. Ibland får man fuska lite med click-on, click-off-metoden. ni killar som läser kan bortse från tidigare mening för det är saker ni aldrig ska förstå er på.
Jag rotade precis runt i min garderob i hopp om att finna något fint till imorgon och hittade denna underbara 1990-tals keation till väska. Egensydd och porrfaktorn är på topp!
Tygvalet kan diskuteras men den är verkligen välsydd.
Min fråga till er är då självklar: Kan jag ha denna på personalfesten imorgon?
Provade att bära olika saker i den... Älskade Cola-flaskan.
Hårmunken och borsten...
Eftersom jag sällan använder väskor så vet jag inte riktigt vad man stoppar i dem. Har jag väska brukar den först vara nästan helt tom så när som ett läppcerat eller liknande och efter ett tag brukar jag kalla den för den bärbara papperskorgen. Så jag brukar köra utan. Då blir istället jackfickorna ganska snabbt som ballonger = fyllda med skit. Vad är det med oss kvinnofolk alltså? Är vi födda som lumpesamlare eller är det bara jag som lider av detta jobbiga fenomen?
Väskan är till salu om någon är intresserad. Designad och sydd av mig i förra århundradet!
Högstbjudande. (obs! Innehållet på bilderna ingår ej i köpet)
För att peppa mig själv efter den markabra men välbehövda ansiktsbehandlningen tidigare idag, har jag satt uppmuntrande klistermärken för att täcka största delen av mitt "prickigakorv-ansikte".
(ansiktsbehandlingen gjordes på Jennyfer´s Cosmetique på Center Syd. Mycket duktig och trevlig tjej)
Testade en app! Whohooo. Eller egentligen så var det två.
IFart och Baldbooth. Låter skitroliga men var riktigt fattiga i mina ögon och öron men jag ville prova något nytt och vågat. Alla kör med röstförvrängaren nu och den där som man kan se sig själv i olika frisyrer med. Jag ville vara annorlunda.
För att konma till saken så satt jag och Tony i skilda rum när jag startade iFart. Fy vilka brakskitar! Jag blev nästan lite stolt. Så hör jag Tony säga "alltså den där appen är bara ca 20 år gammal." Slut på det roliga alltså. Hjulet var redan uppfunnet.
App nr 2 jag testade var som tidigare nämnt Baldbooth. Namnet avslöjar allt; skalligbåset. Man tar en bild på sig själv och sen ser man ut som en skalle Per. Egentligen är det inget skoj med det för vem vill ens se sig själv som skallig? Och skallen såg dessutom ut att vara ritad i Paint.
Ha det gött och simma aldrig lugnt var (skallig ehh..) galen!
Idag ska jag berätta lite om lördagens lussebak...som gick åt helvete. Fast vi hade kul! Iallafall två av de tre involverade personerna.
Första kocken. Fy fan vad snygg! ;) Grrrr
Andra kocken. Det var jag men jag glömde ta bild på mig själv.
(Här får ni en gammal ifall ni har glömt hur jag ser ut.)
Tredje kocken.
Nåväl, allting började bra trots att vi hade en kokbok som tycktes vara tryckt på 1800-talet. Vi följde receptet slaviskt, jag och förste kocken. (kanske var vi FÖR noggranna?) Vi var riktigt sugna. Vissa hade seriösa cravings som inte var att leka med. Vi visste inte hur allting skulle utveckla sig i detta läget...
Det stod i receptet att degen skulle jäsa i endast 10 minuter, vilket vi tyckte lät kort men vi gjorde som det stod i boken. Men när den hade jäst faktiskt i nästan 15 minuter så insåg vi att degen hade avlidit någonstans på vägen. Hmmm? Redan nu började vi känna aggressiva vibbar ifrån tredje kocken. Blodsockret var på nedgång.
Tredje kocken bakade något ansträngt och grymtande ut de stackars lussebullarna och det blev utan underdrift 9 st bullar på dubbel sats? Det VAR något fel med jästen alltså. (eller hur Andra kocken!) De ville inte visa några livstecken i ugnen iheller. Nu bröt det äkta helvetet lös. Någon var så sugen på lussekatter att den skulle kunna döda. Oj oj oj! Inte bra detta. Inte nog med att Första och Andra kocken var sjukligt besvikna på sig själv, de skulle plågas med att den Tredje kocken skrek och gormande. Det var i detta läget det uppstod ett battle. Ett hetskt lussekatts-battle. Vi stack och inhandlade nya ingredienser och denna omgången var det Tredje kockens tur (han var inte så medverkande första ronden). Första och andra kocken förbjöds i köket på grund av vår bak-inkompetens.
Första tävlandes resultat...något kompakta.
För att sammanfatta det hela så här i efterhand så lyckades Tredje kocken mycket bra. Han vann (tyvärr) vårt battle. Vi övriga i kocklaget har lärt oss att aldrig baka kakor till någon som har för starka cravings. Man kan kringgå genom att ha köpt färdigbakade lussebullar från affären innan som man gömmer och sen kan byta ut vid eventuell döbakning.
Åh, vad gott det var att sätta tänderna i detta rymdskepp.
För ett par dagar sedan var jag på Vårdcentralen och skulle analysera mitt dunder-äckliga utslag på handen. Alla spyr när de ser det så jag har blurrat bilden.
Jag fick träffa två sköterskor och långt om länge kom de fram till att jag led av "Husmorshänder". Jag kan inte riktigt förstå den där diffusa och underliga diagnosen. Låter bara väldigt okunnigt och 1800-talish. Hur skulle jag kunna få husmorshänder när jag inte ens bakar och än mindre ligger jag på knäna och skurar golv. Jag fattar ingenting, men det är väl inte meningen. De menade förmodligen att jag diskade/kom i kontakt med vatten för mycket och det gör jag (allt för) ofta eftersom vi inte har någon diskmaskin hemma och för att jag tycker om att tvätta händerna för att hålla mig frisk.
Den här diskmaskinen nedan kan jag tänka mig. Finns det något bidrag från kommunen/staten man kan få? (Det finns ju så många bidrag att välja mellan) Eftersom jag nu är strängt ordinerad att inte diska. Eller har någon en extra skräpande diskmaskin där hemma att skänka en stackars "Husmor"?
.
Vidare kan man ifrågasätta kompetensen på Vårdcentralen. Till och med jag kan mer än dem i många fall.
Det är ju bara att säga; "åhh min käre patient, du lider av grodsprickslår". Eller "Du är smittad av skomakarsjukan..". Alltså bara sitta på en stol och hitta på en massa hemmasnickrade sjukdomar. (Fast jag hade säkert älskat det?)
Idag är det fredagskväll och vad passar då bättre än att börja planera "Söndagsbikten". Ja ni hörde rätt! Går inte alla och tömmer sina smutsiga sinnen hos prästen nuförtiden?
Ok sanningen att säga så har jag själv aldrig biktat mig, MEN skulle verkligen vilja och behöva göra det.
Jag har dock inte fattat riktigt vilka öppettider de där båsen har. Någon som vet?
Eller är jag 200 år för sent på det?
Det finns en massa e-biktbås här inne på nätet men det är fan inte samma sak.
Allt ska man göra inne på sin dator i denna moderna värld. Nej, har man syndat riktigt ordentligt och länge så måste det vara äkta vara. Präst + hederligt gammalt biktbås!
Här är ett sammandrag av alla mina synder senaste tiden.
Känsliga tittare varnas och bör inte fortsätta titta efter denna mening.
Jag har handlat i en Victoria Secret butik.
Jag har festat.
Jag har intagit alkohol.
Jag har låtit en hund spela piano.
Jag har fäktats naken.
Och slutligen har jag hånglat upp ett lik.
Jag läste lite om de sju dödssynderna och straffen för dem och insåg att jag kanske inte skulle gå och bikta mig iallafall...?!
Var det meningen att man skulle vattna den här basilikan i kruka?
Jag hade den först i kylen men det såg jag sedan att man visst inte fick ha. Råkade av okänd anledning läsa det på förpackningen dagen efter jag satte in den i kylen...då led den redan av svår hypotermi. Bladen hade börjat svartna i topparna. Ups. Förlåt Herr Basilika. Jag som "bara" tänkte äta upp dig och ville hålla dig fräsch innan dess.
Det är inte så många växter som lyckas hålla sig levande i min närvaro.
Inte fiskar heller.. men en räcker väl? (Aka "Fettot" för den äter så mycket)
Men min kära, älskade hund har jag hållt vid livet. Han är snart 6 bast! Kan vara för att han ständigt påminner mig om sin existens. Växterna tassar liksom inte runt hela tiden och leker inte med äckliga tygråttor från IKEA och hade de skällt hade jag blivit väldigt chockad.
Men ok, jag har konstaterat att mina fingrar inte är gröna men jag har säkert något annat som är bra!
"Eftersom kläderna som visas inte döljer mer än det absolut nödvändigaste finns det inga möjligheter att fuska – inga tygveck som förlåter – och Victoria’s Secrets egen tränare Justin Gelband lägger upp stenhårda träningsrutiner för varje kvinna i truppen.
De sista veckorna före visningen tränar modellerna tre eller fyra timmar per dag enligt sina personliga scheman.
Två veckor innan får modellerna inte längre äta fast föda utan livnär sig på proteindrinkar och fyra liter vatten per dag.
Och tolv timmar före finalen får de inte ens dricka vatten för att torka ut kroppen och tajta till den.
– Man kan gå ner fyra kilo bara genom att låta bli att dricka, säger Adriana Lima till brittiska Telegraph."
Jag läser detta på Aftonbladet. Detta är publicerat som om det vore världens mest självklara grej. Änglarnas hemlighet för att vara riktigt "tajta" och uttorkade i kropparna under Victoria Secret-showen. Jag älskar showen och visst har vi alla suttit och varit lite långa i näsan av avundsjuka när vi ser de perfekta (?) benranglen i de tjusiga vingarna och diamant-underkläderna. Och ni killar har väl drömt om dem i olika situationer/positioner. Jo...så är det definitivt! Nu är varken jag eller dem tjocka på något sätt men ändå måste de utstå denna koncentrationslägers-diet som jag faktiskt tror att jag själv hade dött av halvvägs in i. Min avundsjuka har nu omvandlats till ren ödmjukhet. Hur fan kan de ens stå och gå på sina ben under den här visningen? Och är det verkligen värt pengarna?
Här är ett klipp från senaste omgången. Dregla på.
Efter att ha sett detta utdrag ur showen blir man sugen på att prova dieten så jag har skräddarsytt min egen som jag tänkte visa med ett par bilder.
De sista två veckorna. Endast flytande föda: Coca Cola!
Tja, någon enstaka proteinbar blir det då och då.. men tsssst skvallra inte.
Fast det jag mest kan rekommendera för att gå ner i vikt snabbt är att få kräksjukan innan en eventuell visning. (Denna gången slipper ni toa-bilden.)
Så nu sitter jag i min stuga och hoppas att Victoria Secret ska söka upp mig för att skriva ett sånt där saftigt kontrakt eftersom jag är en ängel av det billigare slaget.
Jag kör nämligen min diet och träning utan Justin Gelband innan showen! Så det så.
Så här ser mina dagliga dietmackor ut.. dessa kan jag hoppa över två veckor innan showen ifall jag nu måste.
Watch out angels. Here I (fucking) come. Bara vingarna som saknas. Svarta förslagsvis.
(Photographer: David Mecey. Location Los Angeles.)
Prutt prutt och simma för helvete aldrig lugnt, var galen!
Nu när jag äntligen är friskförklarad från vinterkräksjukan (peppar peppar hoppas det var första och sista för detta året). Den andra sjukan jag har blir aldrig bättre men det gör ingenting, det är den som gör mig så otroligt rolig! Ville bara avrunda alla mina vänners kväll med att dela med mig av den roliga lappen som jag möttes av imorse utanför toalett-dörren. Jag dog lite av skratt faktiskt. Vet inte om det var för att det var någon jag känner som skrivit den eller om den bara var lite rolig rakt av. Avgör själv!
Det man kan göra själv för att slippa eländet enligt "Aktuellt" är att tvåla händerna ofta. Handsprit hjälper inte. Så skit i det. Man kan ju förstås ha en i fickan för känslans skull...men det är då en falsk trygghet.
(OBSERVERA! Detta var ett falsklarm så personen som skrev lappen är fri från smitta.)
I am back from "detox-hell". (Läs förra inlägget om du inte fattar =P) Istället för att berätta om hur jag pratade med toan hela förra helgen så riktar vi all uppmärksamhet åt ett annat trevligare håll......nämligen MATLAGNING.
Jag har så länge jag kan minnas alltid trollbundits av matlagningsprogram på tv. De har en magisk kraft som gör att man blir ruskigt hungrig och inte kan byta kanal. Det går bara inte! Jag har aldrig någonsin i mitt liv lagat något av rätterna men tittat på många program har jag gjort i mina dagar.
Alla kockar har olika stilar och behandlar maten på lite olika sätt. Vissa är försiktiga och omsorgsfulla, andra jonglerar nästan med ingredienserna, som tex Per Morberg. Trots detta har jag alltid varit lite fascinerad av hans nytänkande matlagning. Det finns något manligt över hans stil?!
Så för ett tag sedan var min bror på besök och vi pratade om coola youtube klipp. Han visade mig detta nedan.
Jag tror att det är det mest brutala men underhållande matprogram jag sett. Och på något sätt så kan man känna igen sig för visst är det så man vill laga sin mat ibland?! Bara "slänga" ihop något snabbt och smidigt.
Jag kommer inte ihåg om jag uppskattade tillräckligt mycket att vara en liten söt bebis. Hade man vetat vad man vet idag alltså, att livet har både upp- och nergångar, så hade man säkert njutit på ett helt annat sätt.
Jag tänker ofta på hur det skulle vara att va bebis igen med all fakta om livet.
Livet som bebis!
Ligga i en vagn och titta på folk som trycker ner sina jobbiga huvuden och glor och säger "Gud så söt den är".. (fast den är det fulaste världen skådat, men det säger man inte)
..få sova obegränsat..
..mat serveras när man skriker..
..få en ny blöja när den gamla är full.. av något..
Jag har faktiskt förståelse för högt uppsatta chefer och VD:s som åker iväg och blir ompysslade.
Åker vagn, blir matade och får ha vuxenblöja. GÖTT!
(Blöjbilden är lånad från kent-gunnarssons blogg på pointblog.se, fast ni kanske ändå själv insåg att det inte var jag på den bilden :P)
