Fy för katten, här ligger jag på sofflocket. Äcklig, snorig, mosig som en potatis i huvudet och inte nog med det så fullkomligt stinker jag vitlök.
Varför just denna glada dag?
Ni som ska festa får gärna festa lite extra för min skull ikväll för jag kommer då bara ligga här på soffan resten av året med byxorna ut och in (märker jag) och äta glass med gigantiska blåbär. Förmodligen somnar jag innan raketerna.
Den började ganska bra. Skulle diska glasen som var dammiga och bakom mig small det utav bara den.
Jag visste väl inte att man inte skulle ta av foliet och inte visste jag heller att man inte skulle ta av ståltråden runt korken och att man inte skulle låta den stå så...PANG! Amatööööör var skrivet på min högra skinka.
Som tur var stod jag med ryggen emot när flaskan började spruta hejvilt över kök och golv.
Jag tackar alla helgon för att det inte var Crystal. Då hade jag förmodligen slickat diskbänken torr.
Några av mina presenter. Halsduk och halsband to keep me warm.
4 stycken Clean-parfymer to keep me clean.
Jag fick även en rosa pincett, (eftersom jag är besatt av att dra ut hårstrån, helst på andra) en förstoringsspegel (så jag ser mina kommande rynkor bättre), en ansiktsbehandling och handkräm till min husmodershand. Fick fler men nu orkar jag inte rabbla mer. Hjärtligt tack alla snälla själar som tyckte jag var värd presenterna.
Tack Maria! (Du har verkligen fattat konceptet.)
Wooo hooo musen festade också.
Tequila rose.
Ljus som ljus. (Ja Elin, den vita lilla saken på tårtan ÄR en gris)
Kände hur rynkorna växte fram under kvällen. Men what ever, jag är lika glad för det.
Tummen upp för att fylla år!
Jordens påstådda undergång nalkades dagen efter min födelsedag, men det blev inget av denna gången heller!
I helgen var vi på Vellingeblomman och kollade in den årliga julutställningen. Jag har därför suttit ett tag (alldeles för länge enligt vissa här i stugan) och fixat och trixat i det magiska programmet Paint.
Vi vandrade omkring bland krubbor och Jesusfigurer.
Denna nedan var den som såg fattigast ut men den var på något sätt ändå ball. Jesusbarnet är liksom helt platt och Josef ser ut som en dam med mustasch, iklädd röd klänning, hållandes i käpp och handväska.
Huvudattraktionen är åsnan Ior. Sist jag träffade honom skrämde han skiten ur mig genom att skrika IIIIIÅÅÅÅÅÅÅÅÅHHHHH. Jag hoppade i luften och det hade varit kul att filma scenariot. Men åsnepojken jag träffade för några år sedan hade förvandlats till en tråkig åsnegubbe istället. Nu stod han bara där och luktade häst. Han ville inte ens posera när jag tog bild på honom. Typiskt gubbar höhö.
Bästa bilden på Ior..
Lägg era huvuden på sned för jag kunde inte rotera videon..
Vi gick vidare och jag träffade på världens största ljusstake. Jag är ju väldigt lång som ni vet, men bredvid ljusstaken framstår jag som en dvärg. Coolt att prova på det!
Detta var nostalgi på högsta nivå när jag fick syn på julstjärnorna/änglarna jag och mina bröder hade i våra fönster när vi var lite yngre än nu. Kommer ni ihåg? (Anders, din var billigast! Måste varit för att du är yngst :P)
De hade till och med fiskar till försäljning där. Men när man tittade noggrannt..
Denna saken hade inga bakben noterade jag efter att ha stirrat på den ett tag..
Mysigt.. (med en toppmodell i akvariet.)
Ego och jag konstaterade att man blev jävligt trött på det efter ett tag. Så V-blomman, vi ses om 5 år igen.
Finns det någon i min bekantskapskrets som söker en bostad möjligtvis?
Jag har nämligen varit byggherre vid ett stort byggprojekt idag. Objektet är ett fräscht tvåvåningshus med stor balkong och mysigt utedass. Inflytt i årsskiftet.
Så här smaskigt kunde det sett ut! Men ack nej. Detta var bara vad vi strävade efter.
Vet inte vad som gick fel? Eller vet vi det?
Ett smalt och mycket ostabilt pepparkakshus har tagit sin form! Vi nådde inte ens halvvägs till vårt mål.
Mitt/vårt hus liknade ju inte alls huset på bilden.
Alla linserna var inte riktigt som de skulle heller. De gick dock att äta.
Spritssmeten blev för lös. Såg bara ut som en avdankad pung, alternativt en använd kondom.
Här är huset med tillhörande utedass. (Baksidan visar vi ej för den orkade vi inte spritsa.)
Fy fan vad myspysigt. Tror jag själv flyttar in.
Tack för idag!
Detta var inte det förbjudna inlägget jag skrev om att jag skulle skriva igår. Det kommer, har bara inte hunnit fixa med det än.
Nu är det vinter och det är snö och det första jag tänker på är att sladda med bilen (en slags "vuxenpulka") Fast det är inte kul för jag vill inte köra sönder vår egen bil som är hel och bara cirka tio år gammal.
Så, mina kära läsare jag tänkte samla ihop ett litet sladd-gäng och skramla ihop högst en tusing till typ en Volvo 240. En kombi kan också vara kul för då kan hälften av gänget sitta i bagageluckan och flyga omkring som små ärtor. Jag har kollat Blocket men det verkar vara ursvårt att få tag på en sådan skrothög just nu. Alla är ute och träcker i snön med skiten. Dooohh vad störigt...
Jag skulle lätt kunna slänga upp mig på en Volvo såhär, med porrväskan! Hoppas ni uppskattar bilden som jag satt med en bra stund. (Tony fick spel på mig..."du bloggar alltid så länge") Men enligt mig fick jag bara till det.
Åhhh
M m mmmmm.
Tänk er Tony med hockeyfrilla körandes i en härlig gammal goding! Oh yeah baby!
Alltså jag dreglar.
Vill ni vara med och köra rally i snön?
Eller vill ni hellre rida på en kiwi? Valet är svårt och det är ert!
Idag har jag blivit bjuden på världens tunnaste, spädaste lussbulle jag någonsin sett. När jag fick den var den vikt på mitten och därför misstänker jag att den legat i någons bakficka..
Här ligger den uppvikt på ett fat redo att uppätas.
Den må ha varit platt men den var äckligt god! Tack så mycket.
Eftersom jag frestade er med en bild på en bröstklyfta den 29/11 (då det handlade om vitlök, förlåt så mycket) så ska jag självklart lyfta ämnet idag.
Bröst
Alla älskar vi bröst redan från det att vi föds. Bröst är livets källa. Den första maten vi får i oss är mjölk från mammans bröst (den tanken är lite läskig för många) så det är väl inte så konstigt att vi avgudar bröst, både killar och tjejer.
Bilder säger mer än ord så jag tänkte inte förskriva mig idag.
Är de inte perfekta...
...opererar vi dem direkt och det är faktiskt mycket bra i vissa fall att det alternativet finns för allas trevnad och välbefinnande.
Vissa går lite längre än andra...
...och en del ska ALLTID vara värst! (fy f..vilka bölder)
Men jag föredrar ändå midjebröst...
...eller inte. Less is always more.
(Kolla nu på bilden nedan i minst 20 sekunder utan att blinka så återställs ögonen igen, ifall de andra bilderna bränt fast för hårt på era arma näthinnor)
Är ni sugna på något uppfriskande så finns det ett café i England som säljer glass gjord på pastöriserad bröstmjölk. Coooolt och nytänkande!
Nu är det den första december och lördag och jag känner för att visa er något som kan vara underhållande, eller inte. Ni får avgöra själva men JAG älskar denna videon på mig och Maria.
Videon var varken planerad eller förberedd, utan riktigt spontan.
Håll till godo mina små muppar :)
Här är först trailern och efter den ligger även videon med våra vackra stämmor på höhö.
Oh yeah!
Och då säger jag som en taxichafför sa till mig när jag åkte hans taxi en kväll för många år sedan...
Idag ska jag berätta lite om lördagens lussebak...som gick åt helvete. Fast vi hade kul! Iallafall två av de tre involverade personerna.
Första kocken. Fy fan vad snygg! ;) Grrrr
Andra kocken. Det var jag men jag glömde ta bild på mig själv.
(Här får ni en gammal ifall ni har glömt hur jag ser ut.)
Tredje kocken.
Nåväl, allting började bra trots att vi hade en kokbok som tycktes vara tryckt på 1800-talet. Vi följde receptet slaviskt, jag och förste kocken. (kanske var vi FÖR noggranna?) Vi var riktigt sugna. Vissa hade seriösa cravings som inte var att leka med. Vi visste inte hur allting skulle utveckla sig i detta läget...
Det stod i receptet att degen skulle jäsa i endast 10 minuter, vilket vi tyckte lät kort men vi gjorde som det stod i boken. Men när den hade jäst faktiskt i nästan 15 minuter så insåg vi att degen hade avlidit någonstans på vägen. Hmmm? Redan nu började vi känna aggressiva vibbar ifrån tredje kocken. Blodsockret var på nedgång.
Tredje kocken bakade något ansträngt och grymtande ut de stackars lussebullarna och det blev utan underdrift 9 st bullar på dubbel sats? Det VAR något fel med jästen alltså. (eller hur Andra kocken!) De ville inte visa några livstecken i ugnen iheller. Nu bröt det äkta helvetet lös. Någon var så sugen på lussekatter att den skulle kunna döda. Oj oj oj! Inte bra detta. Inte nog med att Första och Andra kocken var sjukligt besvikna på sig själv, de skulle plågas med att den Tredje kocken skrek och gormande. Det var i detta läget det uppstod ett battle. Ett hetskt lussekatts-battle. Vi stack och inhandlade nya ingredienser och denna omgången var det Tredje kockens tur (han var inte så medverkande första ronden). Första och andra kocken förbjöds i köket på grund av vår bak-inkompetens.
Första tävlandes resultat...något kompakta.
För att sammanfatta det hela så här i efterhand så lyckades Tredje kocken mycket bra. Han vann (tyvärr) vårt battle. Vi övriga i kocklaget har lärt oss att aldrig baka kakor till någon som har för starka cravings. Man kan kringgå genom att ha köpt färdigbakade lussebullar från affären innan som man gömmer och sen kan byta ut vid eventuell döbakning.
Åh, vad gott det var att sätta tänderna i detta rymdskepp.
Nu när jag äntligen är friskförklarad från vinterkräksjukan (peppar peppar hoppas det var första och sista för detta året). Den andra sjukan jag har blir aldrig bättre men det gör ingenting, det är den som gör mig så otroligt rolig! Ville bara avrunda alla mina vänners kväll med att dela med mig av den roliga lappen som jag möttes av imorse utanför toalett-dörren. Jag dog lite av skratt faktiskt. Vet inte om det var för att det var någon jag känner som skrivit den eller om den bara var lite rolig rakt av. Avgör själv!
Det man kan göra själv för att slippa eländet enligt "Aktuellt" är att tvåla händerna ofta. Handsprit hjälper inte. Så skit i det. Man kan ju förstås ha en i fickan för känslans skull...men det är då en falsk trygghet.
(OBSERVERA! Detta var ett falsklarm så personen som skrev lappen är fri från smitta.)
I am back from "detox-hell". (Läs förra inlägget om du inte fattar =P) Istället för att berätta om hur jag pratade med toan hela förra helgen så riktar vi all uppmärksamhet åt ett annat trevligare håll......nämligen MATLAGNING.
Jag har så länge jag kan minnas alltid trollbundits av matlagningsprogram på tv. De har en magisk kraft som gör att man blir ruskigt hungrig och inte kan byta kanal. Det går bara inte! Jag har aldrig någonsin i mitt liv lagat något av rätterna men tittat på många program har jag gjort i mina dagar.
Alla kockar har olika stilar och behandlar maten på lite olika sätt. Vissa är försiktiga och omsorgsfulla, andra jonglerar nästan med ingredienserna, som tex Per Morberg. Trots detta har jag alltid varit lite fascinerad av hans nytänkande matlagning. Det finns något manligt över hans stil?!
Så för ett tag sedan var min bror på besök och vi pratade om coola youtube klipp. Han visade mig detta nedan.
Jag tror att det är det mest brutala men underhållande matprogram jag sett. Och på något sätt så kan man känna igen sig för visst är det så man vill laga sin mat ibland?! Bara "slänga" ihop något snabbt och smidigt.
Jag kommer inte ihåg om jag uppskattade tillräckligt mycket att vara en liten söt bebis. Hade man vetat vad man vet idag alltså, att livet har både upp- och nergångar, så hade man säkert njutit på ett helt annat sätt.
Jag tänker ofta på hur det skulle vara att va bebis igen med all fakta om livet.
Livet som bebis!
Ligga i en vagn och titta på folk som trycker ner sina jobbiga huvuden och glor och säger "Gud så söt den är".. (fast den är det fulaste världen skådat, men det säger man inte)
..få sova obegränsat..
..mat serveras när man skriker..
..få en ny blöja när den gamla är full.. av något..
Jag har faktiskt förståelse för högt uppsatta chefer och VD:s som åker iväg och blir ompysslade.
Åker vagn, blir matade och får ha vuxenblöja. GÖTT!
(Blöjbilden är lånad från kent-gunnarssons blogg på pointblog.se, fast ni kanske ändå själv insåg att det inte var jag på den bilden :P)